Titta tillsammans på en bild/bilder ur en bekant saga eller barnfilm som barnen känner till.
Samtala om berättelsen och ställ frågor kring den, t.ex.: Hur började allt? Hur gick det sedan? Hur slutade historien? Hur kunde den ha slutat?
Utmana och locka barnen att berätta och associera. Spinn vidare på det som barnen för fram. Du kan använda följande stödfrågor: När? Var? Hur? Vem? Vad? Varför? Hur tror du att det kommer sig? Vad hände sedan? Hur tänker du då? Vad får dig att tänka det?
Ni kan efteråt läsa berättelsen och om ni så tycker införa era egna förändringsförslag. Då skapar ni en ny berättelse, som kan bearbetas t.ex. med fabeldjuret som hjälp:
Fabeldjuret introducerades av Hagtvet & Palsdottir (1992). Djuret har ett huvud, en kropp och en stjärt, och dessa tre kroppsdelar motsvarar sagans berättelsestruktur med inledning (huvud), handling (kropp) och avslutning (stjärt). På detta fabeldur placerar barnen ut minneslappar, såsom nyckelpersoner eller händelser ur sagan, samtidigt som de återberättar den. Detta arbetssätt ger barnen stödstruktur.
Barnens egna initiativ är viktiga. Ge dem möjlighet att rita, lekskriva och till att dokumentera sin uppslag och alster. Erbjud dem också möjlighet att dramatisera, fantisera, spela teater och klä ut sig i sagoleken.
Många sagor och berättelser går bra att leka också ute, i skog eller park!
