Folkhälsans lekdatabas

Gumman och katten

Det var en gång en gumma som hade en snäll ko som gav mjölk. Hon hade också en katt. En dag satt gumman i sitt kök och drack ett glas mjölk, och hon såg att katten också var törstig. Gumman sade: "Oj-oj-oj (ljuda oj-oj-oj) så törstig du är min katt. Jag skall mjölka kossan så att du också får lite mjölk."

Gumman gick ut och mjölkade kossan, som sade "Mmuu-mmuu-mmuu" (ljuda muu-muu-muu) som tack. Sedan fyllde hon kattens fat med mjölk. Plötsligt föll ett äpple ur korgen på bordet ner på golvet, landade mitt i mjölkfatet (säg splisch-splasch-splosch) och studsade sedan iväg över köksgolvet (säg pom-pom-pom-pom). "Oj-oj-oj-voj-voj-voj", säger gumman. "Vilken olycka!" Katten gnäller: "Mjau-mjau-mjau (ljuda mjau-mjau-mjau), var är min mjölk?" Gumman häller upp ny mjölk på kattens fat. Katten sörplar förnöjt i sig mjölken (sörpelljud).

Gumman sätter sig i gungstolen och pustar ut (blås ut: Puh). Sedan hoppar den nöjda katten upp i gummans knä och börjar spinna (ljuda prr-prr-prr) och gäspar (ljuda haa-haa-haa). Gumman suckar: "Håh-åhh-ååå (säg upprepade gånger), nu skall vi vila oss en stund, katten min."




Berätta Sagan om biet tillsammans med barnen så att de deltar i allt ljudande av hjärtats lust! Ljudandet med /dzzzz/ stöder /r/-ljudsproduktion.


Sagan om biet

Det var en gång ett bi som surrade (ljuda /dzzz/). Han flög från blomma til blomma och det var en underbart ljuvlig högsommardag. Han landade kort på alla blommor han såg (låtsas landa och ljuda samtidigt korta /dz/dz/dz) för han ville samla mycket mat i sin påse. Men nu hördes ett lustigt ljud i närheten. Det sade (ljuda /dip/dip/dip/dip/). "Vad kan det vara", tänkte biet och flög upp med ett förvånat (ljuda /dzzz/). Nu hörde han mera och mera av ljudet (säg snabbt /daba/daba/daba/daba/) - något trummade hårt mot blommornas blad. Det började regna (säg dzip, dzop, dzip, dzop)! (Ljuda /dzzz/) "Det var synd", sade biet. "Nu får jag söka skydd." Då hördes ett ljud (ljuda /kadam/) Där kom nästa åsksmäll. Regnet droppade kraftigt i vattenpölarna (säg dzip, dzop, dzip, dzop).

Nu slutade det regna och biet kunde fortsätta sin färd. "Jag blev så törstig av det där", tänkte biet, och tog sig en slurp vatten ur närmaste vattenpuss (ljuda sörpelljud /slörp/). Därefter fortsatte han sin flygfärd bland alla blommorna på ängen (ljuda /dzzzzz/). Solen sken från en klarblå himmel igen.




Farbror Gustavsson målar om och Grodans födelsedag kan användas för att hjälpa barnen att i sagans form gå på upptäcktsfärd i munnen och bli medvetna om munnens utformning och tungrörlighet. Använd gärna bildmaterial för att illustrera sagan och göra den mera tilltalande. Variera sagans tema om du känner för det. Låt fantasin flöda!


Fabror Gustavsson målar om

Det var en gång en farbror som skulle måla sitt hus. Först målade han taket (slicka gommen). Han målade noga längs väggkanten (slicka längs övre tandvallen). Sedan målade han väggarna (slicka kindernas insidor). Sedan målade han golvet (slicka munnens botten). Han målade noga vid väggkanten (slicka nedre tandvallen). Sedan sköljde han av penseln under rinnande vatten (fladdra med tungspetsen mot överläppen). Såja - nu var penseln ren och fin igen och huset var färdigmålat.

När han nu var klar satte han sig på trappan och drack kaffe. Han sörplade i sig kaffet (sörpelljud med tungan) och smackade belåtet (smacka med tungan inne i munnen). Mmm - det smakade gott, sade farbror Gustafsson (ljud "mmm"). Sedan gäspade han stort (gapa stort och gäspa ljudligt och säg /haaa/). Sedan tog farbror Gustafsson sig en välförtjänt slummer.


Tunggymnastik Grodans födelsedag

En dag skulle Grodan Gus fira sin födelsedag. Han hade bjudit in alla sina vänner i skogen till festen som skulle gå av stapeln i den stora gläntan under eken. Alla bord stod dukade med mängder av mat och godsaker. Gus Groda stod under en port av virade ekblad och välkomnade alla gäster iklädd sin finaste gröna grodkostym och sin stiligaste hatt av blåstång.

Gästerna tog för sig av läckerheterna på matbordet. "Mmm" (ljud mmm), vad det var god honung, sade Busse Björn och slickade sig runt munnen (slicka runt läpparna medsols och motsols). "Ja, det må man säga", sade Rita Räv och slickade sig om mungiporna (slicka mungiporna turvis flera gånger i rad med tungspetsen).

Ronja Rådjur hittade en bulle "Oj, det fastnade litet socker ovanför läppen", sade hon och slickade hastigt upp det (slicka området mellan näsa och överläpp). "Oj, oj - på mig fastnade det litet socker både på hakan och ovanför läpparna", sade Hedvig Hare och slickade snabbt bort sockret (slicka turvis hakan och området mellan överläpp och näsa).

Eskil Ekorre hittade goda hasselnötter att gnaga på. Han smackade gott när han tuggade (gör smackljud med tungan turvis mot kindväggarna inne i munnen så att tryckningen från utsidan av kinden känns som en liten hård boll - känn efter med händerna). Resterna blåste han ut genom en liten ränna som han hade format med sin tunga (vik tungsidorna uppåt så att de bildar en smal ränna - låt tungspetsen komma fram och ut - blås ut luft genom rännan).

Klix - klax - klix - klax (gör klickljud med tungan inne i munnen) - så lät det när Hans Häst skrittade fram till matbordet. "Det var härliga morötter" (gör tuggrörelser med munnen), sade han. "Jag har hittat mina favoriter - bananer!" utropade Algot Apa. Han mumsade i sig flera bananer och litet banan fastnade innanför läpparna (tryck in tungan i mellanrummet mellan tänder och läppar, turvis över- och underläpp). "Hoppsan, nu bet jag mig i tungan", sade Algot Apa. "Jag måste svalka den" (fladdra med tungan mellan läpparna).

"Slurp, nu tror jag att jag behöver en liten salt matbit efter allt det söta", sade Gus Groda. Han sträckte ut sin långa tunga och fångade flera flugor i flykten (sträck ut tungan långt och dra den snabbt in i munnen igen upprepade gånger). "Det var gott", sade Gus Groda.

När all maten var uppäten tackade gästerna för sig och Gus Groda tyckte att det hade varit en av de mest minnesvärda födelsedagar han haft.